emma i australien.

Det finns en mataffär här i Cottesloe som ligger centralt, IGA. När vi bodde i Frementle så handlade vi på Coles och där var det betydligt mycket billigare än på IGA. Vi hade sett att det låg en Coles butik i Mosman Park som är två stopp innan Grant Street som vi går av. Medans Linda och Theo satt och fixade med våra CV:n så passade jag på att åka och handla. Jag kliver av i Mosman Park och ser Coles skylten som vi ser varje gång vi åker förbi med tåget. Jag inser ganska snabbt att Coles inte ligger så centralt som vi trodde. Butiken skulle stänga om en halvtimma så det var ingen ide att börja leta efter den. Istället ser jag en IGA butik och går in och tar det vi behöver. Alltså helt onödigt att jag åkte till Mosman Park, eftersom samma butik ligger i Cottesloe. Men det största problemet var att jag inte fick köpa något. Jag skrev inte under kvittot med samma signatur som jag hade på min legitimation. De sa att det inte var jag. Blev en livlig diskussion, eftersom de hade dragit mitt kort och jag hade skrivit på ett kvitto som det stod att köpet var godkänt på, men jag fick inte mina varor. Jag bad om det kvitto jag skrev på och han sa att han avbröt köpet så jag får väl se vad som händer.. Ibland blir man så trött.

I söndags var det lucia och det firades med glögg och pepparkakor. Det roliga var att glöggen kom från herrljunga. Vi har träffat en svensktjej som bor på hotelet, Sun dancer, som vi bodde på förut och hon hade varit på ikea och köpt det. Linda och jag var på ikea förra veckan och köpte lakrits, skorpor och knäckebröd. Vissa saker var galet dyrt. 1 kg köttbullar kostade 85 kr... 

Igår så var en nyzeeländare här och hjälpte oss med våra CV:n, ska fortsätta imorgon igen.

Dessa var de enda som inte blev suddiga.

Idag har jag varit med Luke och de andra 2 tjejerna som bor i huset. Vi åkte till Rottnets Island med hans båt. Vi snorklade och badade från båten. De var ute igår så de hade lagt i burar för att fiska kräftor/hummer. Det var massvis i burarna men han slängde nästan i alla igen.

Igår blev det lugnt, men vi kväll ska vi till OBH, ett uteställe här i Cottesloe som det är massvis med människor på söndagar, great !

Idag är det så sjukt varmt att man inte ens kan röra sig. Linda är och hämtar kiten som vi lämnade in på lagning igår. Vi tyckte den läckte, eftersom vi hittade ett litet hål i den, men tydligen var den inte sönder. BRA !


Igår kväll åt vi middag på den där segelbåten vi åkte och sen drog vi inte till Frementle på kvällen.

Snart blir det stranden.

Det är för varmt för att kunna skriva..

Sitter på bakgården och lyssnar på musik och fixar med mitt CV. Det går riktigt segt. Hur svårt kan det vara egentligen? Jag har mitt svenska CV som är bra, så det är bara att hitta på lite och översätta till engelska, svårare än så är det inte. Men det är just det att man MÅSTE göra det. Det är där problemet ligger. Alltid när man måste så blir allt så jobbigt. Hatar när det blir så. Man påminns om hur det var i skolan. jag ryser.

Jag plaskar i vattnet



Linda snorklar



underbart



Så himla lik Jack Sparrow

Det var en tävling på strandpartyt i lördags. För att de skulle kunna anordna festen så betalade man 5 dollar, vilket är 35 kr. Alla som hade varit med fick välja sitt nummer och sen var dragningen på söndagskväll. Jag valde mitt lyckotal nr 3, vilket jag gjorde rätt i. Priset var att hänga med på en segeltur en hel dag. Linda var inte bland de fem, men det var en kille som inte ville hänga med så de frågade om hon ville hänga på istället. Det var pirat-tema på båten. Det var underbart där. Vi var ungefär 15 st på båten. Vi solade, badade och snorklade. Kan ju säga att min nuvarande färg är rosa, men det går nog över..

Idag var sista dagen på hostelet. Lite sortligt ändå. Man blir som en enda stor familj och man trivs riktigt bra. Det enda är att man delar rum med så många och man kan liksom aldrig kan vara ifred någonstans. Så nu har vi flyttat till den killen i Cottesloe. Så nu bor vi inneboende hos en surfkille som är riktigt schysst. De bor även 3 andra tjejer här. Det är inte långt till stranden så det är nära för kiteing. Riktigt nice ställe. Han har även en hund, vilket jag gillar. Här kommer jag trivas som fisken i vattnet. Nackdelen är att vi inte har möjlighet att hyra två rum som var tänkt från början. Vi har träffat två svenska killar på hostelet som också kitar, så vi har planer på att dela hus med dem. Vi får se hur det blir.

(funkar inte att ladda upp bilder)

Kom på att jag glömde berätta att vi var på fiskspa sista kvällen i Kuala Lumpur. Man satte ner sina fötter hos fiskarna och sen fick de äta bort all dö hud, låter lite äckligt. Detta var inte min idé utan Linda övertalade mig att vi skulle göra detta. Det första som slog mig var att jag aldrig skulle kunna sitta där i 30 minuter. Det var riktigt obehagligt när fiskarna åt på fötterna. Efter en stund funkade det när man inte kollade ner i vattnet på alla fiskar. Fötterna blev riktigt len efteråt. Detta måste ni prova !

Igår var vi och kollade på tre hus. Det första huset låg 25 minuter med buss från Frementle, där vi bor. Det var ett jättetrevligt par som ville hyra ut ett rum. Det var egen ingång, värsta fina badrummet, spis, tvättmaskin, kylskåp och matbordet var ute på altanen. Väldigt mysigt. Det kändes med en gång att jag skulle trivas där. Nästa hus låg 6 km bort från Frementle och vi cyklade dit. Vilket kändes som en evighet. Väl framme möter vi en trevlig kille. Vi går in i huset och man märkte med en gång att det bara bodde två killar där. Det fanns en stor soffa och en fett plasma Tv med digitalkanaler, sen fanns det inte så mycket mer. Det var inte speciellt hemtrevligt. Det var även långt till Frementle, så det var inget intressant

 Senare på kvällen åkte vi in till Cottesloe, där för att kolla på ett till rum. Cottesloe är ett fint område så vi hoppades på ett fint hus. Det tog bara 10-12 minuter med tåg till Cottesloe och man får ta med sig cyklarna på tåget, så det är perfekt. Vi hoppar av och hittar den gatan han bor på, dock inte numret. Precis som det andra så trodde vi att vi hade hittat det rätta numret på huset och det såg ut som” hej kom och hjälp mig”. Men ganska snabbt så inser vi att det är fel, som tur var. En del hus har nummer och en del inte, så husnumren hoppar fram och tillbaka. Men när vi ser hus nr 59, så är det ett riktigt fint hus. Han hade en hund, fin trädgård och en fett porsche som stod på garageuppfarten. Huset var fint inuti och de hade ett lagom stort rum som vi isåfall ska dela på i början, med stor garderob och stor säng. Sen fanns det även ett till rum som vi kunde hyra, men när vi vet hur mycket vi kommer att tjäna i månaden så kommer vi nog hyra så att vi har varsitt rum. Tanken var först att vi skulle bo nära Frementle, där våra vänner bor men det är svårt att hitta. Vi kommer istället leta jobb i Cottesloe, eftersom vi antagligen kommer flytta dit. Avståndet till Frementle är okej.  Att hyra detta är billigare än Sundancer som vi bor på nu, så vi tror vi kör på detta.

Ikväll ska vi till South Street där Viktor och alla de andra svenskarna/norkarna bor och fira Viktors födelsedag. Det blir bbq. Han fyllde år i tisdags och då bakade vi en chokladkaka och åt maräng och glas till. Det blev mycket uppskattat av alla.

Flygresan från Malaysia till Perth tog 7 timmar. Vi åkte med Airasia, samma flygbolag som vi flög med till Malaysia. Det var det mest obekväma flygplanet som jag någonsin har flugit med. Flygstolarna var hemska. Jag visste inte hur jag skulle sitta för att det skulle vara bekvämt. Flyget mellan London och Malaysia var helt okej. Personalen var hjälpsamma och trevliga som de ska vara.

Sen när vi kom till flygplatsen så började nervositeten om vi skulle komma in i Australien eller inte. Vi började med att slänga all frukt som vi hade köpt med oss för att äta på flyget. Man får inte ha med frukt, träd, mat m.m in i landet, då det kan vara skadligt. Vi har skrämt upp varandra för vi har kollat på gränspolisen i Australien som har gått på tv (tror det heter något sådant?). De är verkligen stenhårda och då menar jag verkligen hårda. Vi står i kön och vi skrattar och är glada för att vi nästan nått vårt mål, vi kollar oss omkring och alla ser hur allvarliga som helst, så jag säger till Linda att vi måste nog skärpa oss. Helt plötsligt kommer det fram en vakt som står och kollar intensivt på oss. Han kommer fram till mig och frågar var jag kommer ifrån och vill kolla på mitt pass. Jag visar honom och han nickar och går tillbaka till sin plast.  Fattade inte riktigt varför. Sedan kollar vi in vakterna runt omkring och alla som sitter i sina bås för att kolla pass. Det står även en extra i varje bås för att granska all extra noga. Man kände sig verkligen uttittad och nervös. Väl framme så visade jag passet och han kollade på mig noga och frågade vad jag skulle göra i Australien, var jag skulle bo och vem som skulle hämta mig vid flygplatsen.  Han nickade och log. Sen skulle han scanna mitt pass men det funkade inte så jag fick följa med till ett kontor där de fixade det. Killen började även fråga saker om mitt visum som vi hade fixat innan, men han bara skrattade och det var lugnt. Linda fattade inte vad som hände och hon blev nervös. Hon trodde de skulle ta mig. Men det gick bra, men jag kan inte påstå att det var någon soft stämning.

 Sedan fick vi ställa oss i en kö till där de skulle ”röntga” handbagaget och resväskan. Alla glodde fortfarande ovanligt mycket. Vi kom igenom och på andra sidan stod Viktor och väntade på oss. Allt gick perfekt !

Ikväll skulle vi till shoppingcentret för att shoppa. Dock somnade vi när vi låg i sängen och kollade på film. Så när vi kom fram till centret så var allt stängt, typiskt.

Vid lunch gick vi ut för att shoppa, som vi bestämde att vi inte skulle göra mitt på dagen.. Vi shoppade lite smycken och behövande saker, det är sjukt billigt här. På vägen hem så köpte vi med oss kyckling, någon sorts av fisk och ris och satt i sängen och åt. Ganska jobbigt. När vi sitter där och äter så knackar det på dörren. Jag försöker täcka maten med täcket. Linda öppnar och där står en indier, med en stor tank på ryggen och en spruta i handen. Han ville spruta gift på toaletten för kackelakorna, hellre en kackelaka för mycket än att vi ska bli förgiftade. Så vi tackade nej. Efter en stund så knackar det på dörren igen. Linda öppnar och där står tre indier och pratar i munnen på varandra. De frågar om vi vill ha städat rummet, men det var inte nödvändigt utan vi ville bara ha nya handukar. Det roliga är att de är personal överallt. Det är mer personal än det är gäster på detta hotell.

När jag står i duschen med schampo i håret så hör jag något sorts av larm. Linda skriker att det kanske är brandlarmet och att jag får komma fort. Jag står där helt blöt med schampo i håret, vi är på 30:e våningen och vi vet inte om det är brandlarmet eller något annat sorts av larm. Men det slutar och vi tänker inte mer på det. Efter ett tag ringer hotelltelefonen och då trodde jag att det var något allvarligt trotsallt. Linda står bredvid telefonen och hon svarar. I luren säger någon ”Hello, do you remember me? I am the gay from the pool” Linda vet inte riktigt vad hon ska säga. Han pratar väldigt dålig engelska så hon förstår knappt vad han säger, men han vill bjuda ut henne på en drink. Hon förklarar minst 10 gånger att det inte funkar och att hon inte vill. Helt plötsligt hör hon bara en signal i luren och samtalet bryts. Efter 5 minuter ringer telefonen igen och han försöker igen och Linda förklarar på nytt, men han fattar ändå inte. Tillslut säger hon hej då och lägger på. Killen som ringde är en vakt på hotellet. Lite skumt att han kollade upp vilket rumsnummer vi har.

Nästa gång är det min tur att öppna dörren och svara i telefonen..

strawberry drinks



Utsikt från hotellet



Vi simmade 40 längder i poolen, good job !

Resan mellan Säve och Stansted i London gick bra. Det tog inte mer än ca 2 timmar. Precis lagom tid att flyga tycker jag. Väl på flygplatsen i Stansted fick vi vänta 7 timmar innan planet tog oss till Kuala Lumpur. Vi köpte ett minimonopol och åt mat och då gick tiden relativt snabbt.  När det var dags för boarding så var alla ivriga att få kliva på. Nästan alltid när jag är ute och reser så är alltid människor som står och hindrar alla andra från att komma fram till gaten och checka in för att få kliva ombord.  Självklart var det likadant denna gången. De står framme vid disken och hindrar att allt ska flyta på så bra som möjligt. Personalen hade ropat upp ett x antal gånger i högtalarna att det är personer som ska sitta längst bak ska gå på först, men tydligen är det svårt. Så boardingen blev lite försenad, men inte nog med det så när alla väl hade satt sig på sina platser och allt kändes klart för att lyfta, så börjar kapten prata om att han hade dåliga nyheter. De hade upptäckt att landnings.. hade gått sönder och i västa fall så skulle vi få gå av planet igen. Men de skulle försöka fixa det. Efter 3,5 timma sittandes på planet så hade de lagat det. Vi försökte sova för att tiden skulle gå så fort som möjligt, men det var nästintill omöjligt för de kom borrljud precis under där vi satt.  Jag ville nästan gå av planet och ta ett annat för det kändes inte säkert . Men det var ju tur att de upptäckte felet innan vi lyfte, annars hade det kanske gått illa.

Mestadels av flygturen har vi försökt sova. När man vaknar upp så har man antigen ont i benen, fryser om fötterna eller en värkande nacke. Så man får ställa sig upp och gå emellan åt för att man inte ska ha ont någonstans. Vi trodde det skulle finnas en mint-tv så att man skulle kunna kolla på film, eftersom resan är så pass lång, men man fick köpa till det. Men som tur är så har vi med oss våra datorer och en hårdisk som är fullproppad med filmer.

Det är ungefär 1 timma kvar innan vi ska landa. Så jag lyssnar på musik och skriver. Linda ligger och sover jämte mig. Vi kommer komma försent, så jag hoppas det löser sig med hotellet. Jag ska publicera detta inlägg så fort jag får tillgång till internet.

UPDATE:

Äntligen tillgång till internet. Vad beroende man är.

Just nu sitter jag och Linda vid poolen på 8:e våningen. Vi har precis ätit frukost melon, bröd och youghurt. Den som redan var sugen på mat kl 07.20 så hade de även att erbjuda  nudlar, klyftpotatis, kycklingkorv och ris, galet.

Flygresan gick bra, men segt att flyga så länge.  Från flygplatsen till hotellet så tog det ca 1 timma att åka. Det känns lite konstigt att vi är 8 timmar före. Jag är nöjd med hotellet, så vi ska stanna 1 natt till, sen ska vi nog gå och kolla runt efter något annat, men annars stannar vi här. Alla är så otroligt trevliga mot oss.

Det är alldeles för varmt för att ligga sola och gå runt och titta. Så vi får ligga och svalka oss i poolen så vi inte får solsting. De har även ett gym på hotellet så vi ska nog träna ikväll.

Min mobil funkar inte, det finns ingen täckning. Lindas funkar men hon har comviq och jag halebop. Ska försöka fixa det på något sätt.( Mamma, kan inte du ringa och kolla varför mitt kontantkort inte funkar?)  

minimonopol


Poolen



utsikt från poolen


Linda i poolen


Vi hörs !

Imorgon åker Linda och jag. Planet lyfter kl 16.15 från Säve och tar oss till London. Där får vi vänta några timmar innan det bär av till Kuala Lumpur. Hotellet är bokat och tanken är att vi bara ska slappa och ta det lugnt i de 4 dagarna vi ska vara där. Sedan den 29 november fortsätter vi till Perth nere i Australien. Tanken med hela resan är att vi främst ska jobba och surfa. Hur länge vi stannar är ganska oklart, eftersom det beror helt på hur det blir med jobb. Det kan bli några månader upp till 1 år. 

Det känns bra att vi känner Viktor som pluggar nere i Perth. Även min kusin Sofia och Malin kommer avsluta sin 5 månader långa surfresa nere i Perth och det känns riktigt bra att de kommer. Så det blir jul och nyårsfirande med en släkting iallafall. Sen kommer även Göran och Yvette ner till Perth, Sofias föräldrar, i januari.

Min minilaptop följer med, så jag hoppas jag hittar någon internetuppkoppling, så jag kan uppdatera bloggen med allt som händer.